cecilia

Idag har varit en annorlunda dag. Jag har funnit små stunder under dagen då jag har stannat upp och tänkt "just nu är jag glad". Kasle inte odelat lycklig och HappyEverAfter. Väldigt bra känsla var det iallafall, och det är väl det som räknas.

Jag har tjänat 300 spänn på att spela gitarr, och det gjorde mig vardagslycklig att känna att jag känade pengar på det jag lever för - musiken. Kanske inte mycket att jubla för, men många bäckar små säger man ju ibland!

Sen drack jag havremjölk med en tesked, och jag älskar havremjölk och kände mig som en häst, och det var också vardasgslycka. Kanske aningen mysko, men jag vet inte. Om jag fick bo sambo med en dryck så skulle det vara havremjölk. Absolut.

Sen spelade jag sax, det underbaraste jag vet, och det gick så otroligt bra. Det är nog en av de bästa sakerna jag vet, det är att spela sax. Särsklit när det går asbra, då är mitt liv underbart.

Nu sitter jag och lyssnar på Tori Amos och ska gå upp på mitt rum och läsa Pappa Pralin.

Jag var inte i skolan igår, jag är inte i skolan idag.
det är underbart.
vad gjorde jag igår? jag vaknade kvart över två på eftermiddagen, spelade sax, läste en bok, spelade mer sax, drack varmakoppen-soppa, gick och la mig igen. Underbar livsstil.
Vad har jag gjort idag? Tittat på tv-shop och blivit allvarligt frestad att prova AbTronic. (Tv har för stor påverkan på mig.) Nu ska jag läsa en bok och lyssna på tystnaden och njuta av att, för en gångs skull, få vara ifred. Ensam, glad.
Jag känner mig som ett isolerat psyko, men jag älskar det. Jag trivs bäst när jag får vara helt ensam och läsa en bok, en bok som man kan förlora greppet om verkligheten i. Precis vad jag vill.

Inatt drömde jag en underbar dröm. Jag drömde att hela livet var exakt som jag ville ha det, att allting var perfekt. jag älskar att drömma det. Vissa kanska skulle säga att jag borde hata det, eftersom jag alltid får en obehaglig chock när jag vaknar och inser att himmelriket bara var en dröm, men jag älskar det så mycket. Hela dagarna kan jag gå omkring och leva i mina drömmar, mina små stunder av flykt från livet.

Mina vänner säger att jag är trött hela tiden, att jag klagar lite för mycket på livet.
jag vet att det är så. Förlåt mig för det.


Mina ben. Min väska. Lottas säng. Lottas bild.

(Jag snor vilder från lottas blogg för att hon är en fotograf och jag har inga bilder. Men som en gentjänst så gör jag reklam för hennes blogg):
baik.blogg.se
baik.blogg.se
baik.blogg.se

hej.
Vad gjorde jag igår? Ingenting.
Det var ganska underhållanda faktiskt. Men lite patetiskt på samma gång.
Jag kom hem vid halv fyra, tog ett bad, gjorde fika, la mig och kollade på tv. Jag kollade på televisionsappareten i c.a. fyra timmar utan att resa mig ur soffan, sen gick jag ungefär 1,5km i kylan för att gå och köpa cocacola.
När jag kom hem ställde jag flaskan på golvet vid soffan och fortsatte kolla på tv, och dricka cola samtidigt. Jag kände mig som ett äckel. Det var kul.

Men saken är den att jag inte orkade göra något annat. Jag orkar ingeting nuförtiden! Inte bara metalt, utan fysiskt också. Jag somnar i princip direkt när jag kommer hem från skolan, om jag får. Det är frustrerande.

Nu ska jag snart till skolan, mitt favvoställe i världen, och göra lite onödiga saker som typ att försöka förstå mig på matematik. Onödigt och energikrävande. Svårt.
Men vi ska också se en film om prostituerade hinduer, det tycker iallafall jag låter ganska intressant. Just nu ser vi på Ghandi, en trevlig film om snubben med samma namn. Han verkade vara en trevligt snubbe, han.
hejhej.

Efter sommaren tar jag ett efterlängtat farväl av detta hatade, kalla, gråa, instängda kaos.
Hejdå sverige, hejhej nya liv!

jag vill göra någonting.
Jag står inte ut med all tristess, jag orkar inte.
Jag vill att något ska hända. Något annorlunda, någonting oväntat, något som inte är lika grått som dagarna i cecilias gråa liv.
Positivt eller inte, det spelar nästan ingen roll. Helst skulle jag väl vilja att det var positivt, såklart, men något dåligt skulle inte heller vara helt fel. När något konkret dåligt händer så kan man ta sig upp.

Allting är som den äcklliga sörjan dom äter i matrix. Grått, kallt, slemmigt och allmänt oönskvärt. Och eftersom det inte är enbart är mitt fel utan också skolpliktens, den tekniska revolutionens, samhällets och hela livets fel så finns det väldigt lite jag kan göra.
Önska mig bort.


jag önskar att jag var en kär dinosaurie. Grön och fin.

jag orkar inte.
jag orkar inte gå upp på morgonen.

Ikväll tar friheten slut.
Jag har omedvetet gått runt och trott att livet ska vara såhär för evigt, att jag ska kunna göra vad jag vill på dagarna, gå upp när jag vill, gå och lägga mig när jag vill, bestämma över mitt eget liv..
Men nej.
Jag tror inte att min omgivning förstår hur mycket jag inte klara av att gå till skolan. Jag tror verkligen inte det.
När jag vaknar får jag samma känsla som när man kommer på att man har glömt något väldigt viktigt.
Liksom.. Precis när jag vaknar så känns det ingenting, bara trötthet. Men när jag sen kommer ihåg att "nu måste jag upp och göra mig i ordning och gå till skolan"..
Då får jag ångestblandad panik. Det liksom hugger till i magen och jag får så ont i huvudet att jag tror att det ska sprängas.

Och när jag väl går där i korridorerna som stinker gammalt, utspätt korvspad och allmän skollukt så vill jag bara springa därifrån och aldrig någonsin komma tillbaka.

Flytta till spanien och bo i en liten etta med min gitarr, en liten tv, ett litet kylskåp och en madrass på golvet i resten av mitt liv. Inget mer.

Jag skrev just ett långt inlägg, men sen så råkade jag trycka ner alltihopa och nu vet jag inte vad jag ska säga.
Jag börjar om.

Jag sitter hursomhelst och lyssnar på Mystery Jest som spotify rekommenderade åt mig. Inte så dumt, faktiskt, typ lite funky indiepop/indierock med en cute british accent. Det är roligt med lite omväxling och ny musik när man har tråkigt.
Det är lite samma känsla som att doppa huvudet i kallt vatten, liksom oväntat. (Fast det är nog mer så när musiken man slumpat är oväntat dålig.)

Lotta är i köket och gör fruktsmoothie åt sig själv och till mig, eftersom hon insisterade på detta.
Hon är som en liten  femtiotalshemmafru, hon.
En riktig kvinna, det är vad hon är. Städar åt mig och lagar mat åt mig och saker i den stilen. När jag blir lite äldre kanske jag kan betala henne för att göra sådana sysslor åt mig?
Hushållsnära tjänster.

här är lite bilder från dagen. denna väldigt innehållsrika söndag..

Jag är trött och kall. Mest kall, men också väldigt trött.

Jag gick hem till lotta igårkväll, och hemtade henne hem till mig. Jag knackade på hennes sovrumsfönster och undrade om hon hade lust att åka hem till gustaf med bussen som går 05.23.
Det ville hon, till min stora glädje.

Så vi satt uppe och hade roligt tills ungefär fem, då vi gjorde oss klara och stack iväg till bussen. Det var trettio minusgrader, men vi lever fortfarande.

Vi mötte gustaf på busshållplatsen, och sen så var vi hemma hos honom ett tag. Sen åkte vi till mcdonalds och åt pannkakor. Det var en rolig upplevelse.

Och sen dess så har vi varit lite på stan, lite här och lite där. Nu sitter vi hemma hos mig och ska snart äta...
lunch, tror jag? Dom säger att det är lunch. Min bror säger att det är frukost. Jag vet inte.

Jag har lust att se på tv och dricka varm chocklad och vara varm och lat resten av dagen.
JAG SKA INTE SOVA.

Sitter just nu och lyssnar på taxmannen med kent och har på mig en fin tröja och en handduk och har en nyduschad frisyr och känner mig lite uttråkad såhär på kvällskvisten.

jag försöker febrilt komma på något som är roligt att göra halv tolv. Jag kommer inte på något.
Jag smsar lotta med caps och frågar OM HON VILL VARA MED MIG. Vi får se vad hon svarar!

jag tror att jag, mendan jag väntar på svar, ska lägga in lite random bilder på mig med flera från mitt nyårsfirande. jag vet att jag ser lite halv(hel)galen ut då och då.

Hej.
Jag startar alltid om med nya bloggar.
Alltid!
Jag byter efter ett tag, för att jag är less eller vill börja om.

Nu gör jag det igen.